Brahestads historia

Brahestad grundades 1649 och orten hette då Salois

Greve Per Brahe den yngre var generalguvernör över Finland och grundade staden 1649, eftersom man behövde en hamn för handelsvarorna från regionen. Den ursprungliga planen var att bygga staden vid den gamla hamnen i Salois, där det redan på medeltiden fanns en livlig handelsplats.  Man fann dock att vattnet i området var för grunt och valde därför en lämpligare udde ett stenkast bort. Staden hette till en början Salois, men år 1652 döptes den om till Brahestad efter att markområdet blivit greve Brahes ”egendom på evig tid”. Historien förtäljer att greven aldrig besökte staden som han grundade, utan endast åkte släde på isen och upptäckte därifrån den förträffliga platsen för en ny stad. Att rita stadens detaljplan gavs i uppdrag till Claes Claesson, som hade ritat detaljplaner till andra städer vid kusten, bland annat Kristinestad. Claessons detaljplan följde idealen för stormaktstiden: en för renässanstiden typisk regelbunden rutnätsplan med sex kvarter. Rådhuset placerades nära stranden, i kanten av torget. På andra sidan av torget placerades ett litet predikorum från ön Ristikari, som blev stadens första kyrka.

Sjöfararnas, handelsmännens och hantverkarnas stad

Stadens huvudsakliga näringar var handelssjöfart och skeppsbyggnad och Brahestad var också en viktig hamnstad för stora delar av norra Finland. Det första båtvarvet låg på ön Pitkäkari, beckbränneriet likaså. På 1700-talet flyttades båtvarven till stadens strand, till området som idag ligger mellan museet Packhus och Cortenkatu. Utöver handelsmännen och sjöfararna bodde det många hantverkare i staden.

Livet var inte alltid lätt i den nygrundande staden. Hungeråren på 1600-talet var en hård prövning för invånarna i Brahestad och grannstäderna Uleåborg och Karleby försökte få Brahestads stadsrättigheter indragna. Som tur var beslutade kungen i all sin visdom, efter att ha hört stadsbornas bedyranden, att Brahestad är och förblir. Brahestadsborna hade ju inte heller för avsikt att lämna sin hemort även om de beordrades att flytta till Uleåborg eller Karleby.

Brahestads existens på spel

Inte heller nästa sekel började på bästa möjliga sätt, eftersom staden utplånades nästan helt av det stora nordiska kriget och stora ofreden med de ryska ockupanterna. I och med stora ofreden flydde största delen av stadsborna åt var sitt håll, borgarna till Sverige och det så kallade vanliga folket till gömställen i ödemarken. Därmed fanns det år 1724, tre år efter att freden hade slutits, endast 130 invånare i Brahestad. Återuppbyggnaden av staden inleddes energiskt.

Brahestad blir stapelstad 1791

1791 fick Brahestad äntligen stapelstadsrättigheter. Då kunde man inleda den livliga handeln direkt till Holland, Frankrike, England och Medelhavsländerna. De viktigaste exportprodukterna var tjära och beck, och den viktigaste importvaran var salt. Utlandshandel hade man bedrivit från Brahestad redan tidigare, men i och med stapelstadsrättigheterna kunde handeln bedrivas utan mellanhänder.

Branden i Brahestad

1810 drabbades Brahestad av en förödande olycka, en fruktansvärd händelse. Natten mot den 6 oktober härjade en brand i staden. Elden förstörde rådhuset och tre fjärdedelar av staden. Kyrkan, skolan och det fattigare folkets bostadsområde Katinhäntä skonades från lågorna. Branden i Brahestad var den första stadsbranden under autonomins tid. Statens biståndsåtgärder bestod av den praxis som efterlevts under den svenska maktens tid: bidrag samlades in i hela landet och kejsaren beviljade skattelättnader och bidrag för återuppbyggnadsarbetet. Stadens byggdes raskt upp igen enligt en plan som ritats av Odenwall, vilket skapade en Brahestad i empirestil.

Krimkriget prövade Brahestad 1854

När Krimkriget bröt ut drabbades staden som nyss återhämtat sig efter branden av ett nytt bakslag. Motparterna i kriget var England och Ryssland och som en del av det ryska riket fick Finland sin beskärda del av kriget. I maj 1854 landsteg en brittisk flottavdelning i Brahestad och brände ned stadens båtvarv, tjärhov och beckbruk. I Brahestad var förödelsen värst i hela landet. När kriget var över hade de engelska kväkarna dåligt samvete för den lidelse och förstörelse som de orsakat det vanliga folket och således samlade de in nödbistånd som skulle skickas till Brahestad. Med dessa pengar sysselsatte man människorna i staden i nödhjälpsarbete, där man till exempel förbättrade trafikförbindelserna.

Finlands största rederistad på 1860–1870-talen

Brahestadsborna reste sig dock snabbt efter engelsmännens förödande besök och snart var staden inne i sin mest storslagna period vad gäller rederiverksamheten och handeln. På 1860–70-talen var Brahestad den största rederistaden i Finland och en maktfaktor räknat i antal läster. Pärlor från denna tid är bland annat trästadsdelen och det tjusiga lokalmuseet som är det äldsta i Finland.

Från skolstad till industristad

I världen tog utvecklingen enorma steg framåt, järnvägar byggdes och järn började användas som byggnadsmaterial för fartyg och även ångfartyget uppfanns. I Brahestad räckte kunskaperna till tillverkning av segelfartyg av trä och staden hamnade lite på efterkälken i utvecklingen. Järnvägen fick man ju 1899, men detta var ohjälpligt sent och den övriga världen hade redan gått om staden. Därmed levde Brahestad i en slumrande tillvaro med Lybeckers handarbetsskola, lärarseminariet, skolan för borgare och handelsmän och den småskaliga industrin. Det var som om tiden stod stilla på stadens gator där det enda man såg var seminariestudentskor och kossor.

Industri uppstod så småningom, bland annat i led med Ruona Oy. Ruona gick i konkurs 1952 när krigsskadeståndsarbetet tog slut, vilket var ett hårt slag för staden och folket flyttade i stora skaror till södra Finland och till Sverige. Staden vaknade dock upp till en ny tillväxtperiod 1961, när Rautaruukkis stålfabrik grundades och det åter fanns jobb åt arbetarna.

När Salois kommun 1973 slogs samman med Brahestad växte staden till såväl ytan som invånarantalet. Sedermera lades Brahestad och Pattijokis kommuner ned, och 2003 grundades en ny stad som fick namnet Brahestad. Brahestad och Vihanti slogs samman 2013.

Mer om Brahestads historia på webbplatsen Raahe Museum.